Weekly News

Så blir en individuell cancerbehandling möjlig

Ökningen beror på olika faktorer. En viktig orsak som i grunden är positiv, är att vi i dag lever längre, vilket ger fler nyinsjuknanden men också fler som lever med sin sjukdom.
– Utmaningen är att bota så många som möjligt och i de fall där man inte kan bota, få patienterna att leva så länge som möjligt med sin sjukdom, och sträva efter god livskvalitet, säger Anders Ullén.

Som verksam inom den kliniska cancerforskningen kan han se en tydlig trend. I allt större utsträckning går vi mot individualiserade behandlingar och ett individanpassat omhändertagande.
– I stället för, som tidigare, grunda behandlingarna på empirin kan vi nu allt mer anpassa behandlingarna utifrån individens specifika förutsättningar, säger han.

Två personer med samma cancerdiagnos behöver nämligen inte nödvändigtvis svara lika bra på samma behandling.

– Traditionellt har man identifierat mer än hundra typer av cancer men i dag förstår vi allt mer att det inom varje huvudgrupp finns många olika molekylära undergrupper. Dessa undergrupper, kan trots att de exempelvis drabbar samma organ, ha olika egenskaper och känslighet för behandling. Ur detta perspektiv kanske man skulle kunna säga att det finns fler sorters cancer än vad man trott tidigare. En klar trend inom forskningen är att utnyttja ökad kunskap om vilka förändringar som föreligger hos den enskildes cancer och sedan rikta behandlingen mot just dessa.

En individanpassad behandling ökar patientens chanser till överlevnadsvinst och livskvalitet och har samtidigt på sikt en kostnadseffektiviserande dimension, menar Anders Ullén.
– Med de här metoderna så ökar chanserna att ge rätt behandling till rätt patient och man minskar risken för dyr överbehandling utan nytta, säger han.

Anders Ullén har själv riktat in sig såväl kliniskt som forskningsmässigt på uro-onkologi, framför allt cancer som drabbar prostata och urinblåsa. För patienter med dessa diagnoser vars sjukdom spridit sig är chansen till bot minskad, men det finns fortfarande mycket att erbjuda i behandlingsväg. Målet är att patienterna skall leva så länge som möjligt, att de är symptomfria och har god livskvalitet, trots sjukdom och behandlingar.

För prostatacancer har det för patienter med avancerad sjukdom skett en mycket positiv utveckling med flera nya viktiga läkemedel under sista tio åren. När det gäller urinblåsecancer har utvecklingen gått långsammare. Det är en komplex sjukdom både ur ett kliniskt och molekylärt perspektiv. Nu har det dock börjar hända saker i större fart.
– Jag driver flera olika internationella kliniska prövningar som testar nya behandlingskoncept där syftet är att förlänga livet och livskvaliteten för patienterna, men också bättre förstå den molekylära bakgrunden till skillnader i nytta som uppstår.

Samtidigt är den moderna transnationella, kliniska forskningen mycket resurskrävande. Man behöver dels arbeta tillsammans i multidisciplinära team innehållande exempelvis, patologer, radiologer, molekylärbiologer, statistiker och dels i nationella och internationella samarbeten med andra cancercentra.

Således är stödet från externa bidragsgivare, till exempel Radiumhemmets Forskningsfonder, mycket viktigt för att fortsättningsvis kunna driva den akademiska forskningen framåt, menar Anders Ullén.
– Radiumhemmets Forskningsfonder stödjer forskning kring de stora diagnosgrupperna, till exempel bröst-, lung-, kolorektal-, urogenital- och gynekologisk cancer men också flera projekt rörande ovanligare diagnoser, vilket är viktigt. Sverige har länge legat i topp när det gäller innovation, kvalitet och kreativitet kring cancerforskningen och det är bland annat ett resultat av att vi har haft så gott extern stöd, säger Anders Ullén.

Dela artikeln

Journalist

Fler artiklar