Weekly News

Justocat – robotkatten som skall öka vårt välbefinannde

Tekniken inom vården utvecklas ständigt och går framåt särskilt för de äldre och för dem som lider av funktionsnedsättning.

“De blir lugnare, mer harmoniska, äter bättre och sover bättre.”

Vårdens strävan är att få individer mer självständiga och en av metoderna som börjat tillämpas är en kattrobot: JustoCat.

– Det är bevisat att det hjälper dementa, och jag är övertygad om att det kommer att hjälpa även andra funktionsnedsatta, säger Lars Asplund, en av skaparna.

Kan en robot öka människors välbefinnande?

Innan någon måhända instinktivt svarar "aldrig i livet" kan det finnas anledning att sätta sig in i projektet med JustoCat, som den tidigare sjuksköterskan Christine Gustafsson varit med och dragit igång.

Gustafsson konstaterer att det i dag inte finns någon behandling som botar demens. Däremot går det att med vård och omsorg stödja människor som på olika sätt påverkas av sjukdomen att må bättre. Sång, konst och sällskapsdjur är exempel på alternativa behandlingar som kan ge effekt.

Men hur hanterar man risk för allergier och det faktum att djur kan sprida smitta? Svaret är, menar de, JustoCat, (justo är latin för terapi – terapikatten) som är en interaktiv robotkatt som blivit verklighet bland annat genom Samhällskontraktet.

– JustoCat är framtagen för personer med långt framskriden demenssjukdom. Vi ställde oss frågan om ett interaktivt robotdjur kunde berika det dagliga livet för äldre med demens genom att öka deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande, säger Christine Gustafsson, initiativtagare till JustoCat och universitetslektor i vårdvetenskap vid MDH.

Robotkatten både ser ut, känns som och beter delvis sig som en riktig katt. Den spinner och kurrar precis som katter gör, och reagerar på beröring. Stryker man den några gånger över ryggen börjar den att spinna.

Under pilotstudierna som genomfördes på ett av Attendos särskilda boenden för personer med demens har det varit framgångsrika tester. Pilotstudien har visat lovande resultat vad det gäller att vissa personer med långt framskriden demens blev lugnare med hjälp av robotkatten. I vissa fall kunde även robotkatten väcka personernas minnen av sina egna katter till liv.

– I en av studierna testade vi vad som går att mäta när det gäller eventuella effekter av robotkatten. Resultaten visar tendenser till att personernas livskvalitet ökar och att personer som är utåtagerande och aggressiva på grund av sin demenssjukdom faktiskt blev lugnare av att ha robotkatten i sin vardag, berättar Christine Gustafsson.

Christine har arbetat fram JustoCat i samarbete med Lars Asplund som är professor i robotik vid högskolan. Det är sammanvävningen av robotteknik med ett ändamålsenligt och användarvänligt vårdperspektiv som gör robotkatten till en faktiskt unik teknisk innovation.

Och Asplund är övertygad om att robotkatten har framtiden för sig.

– I en inte alltför avlägsen framtid kommer människor att själva skaffa sig och sina närstående tekniska hjälpmedel för en bättre och kanske tryggare och säkrare vardag. Här är JustoCat ett tydligt exempel på teknik som kan vara ett sådant redskap inom vården, menar Asplund.

En förstudie gjord av forskaren Marcus Persson vid Mälardalens Högskola visar också på positiv påverkan av den psykosociala arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonalen.

JustoCat finns nu ute på marknaden, både för försäljning och via leasing, genom företaget Robyn Robotics AB som drivs av de två innovatörerna/forskarna vid Mälardalens högskola, Lars Asplund och Christine Gustafsson. Flera enheter har redan sålts till ett antal vård- och omsorgsaktörer i Sverige och i Europa.

? Målsättningen med JustoCat är att berika det dagliga livet för personer med demens. Den kan ge ökat psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande, säger Lars Asplund.

Efter ett par månader på marknaden, hur har det gått tycker du?

– Sverige och landets politiker vill ha innovation och teknik, men när det kommer till de faktiska hjälpmedelscentralerna som delar ut sådant här görs ingenting. Många människor får inte möjligheten att använda JustoCat för att det går så trögt. Vart proppen sitter vet jag inte. Klart är hur som helst att produkten gör nytta när den väl får chansen.

På vilket sätt märker ni att brukare mår bättre?

– De blir lugnare, mer harmoniska, äter bättre och sover bättre. Vad det är värt för politikerna är en annan sak, säger Asplund med en aning bitterhet i rösten.

Vad skiljer en JustoCat mot en tamagotchi (en japansk leksak för barn som behöver "tas omhand")?

– Tamagotchin matar stress. Det gör inte denna katten. Visst, den jamar när den är "hungrig", men ljudet går att stänga av. Då kurrar den i stället – och spinner – och just det ger positiv effekt.

De dementa vet att det inte är en riktig katt, men mår bra av känslan att ha den ändå.

Siktet ställts nu in på den internationella marknaden.

– Nederländerna, Tyskland, Österike och Danmark har visat intresse och flera andra länder på gång. Sverige är bara startpunkten.

Kan det hjälpa även andra funktionsnedsatta?

– Vi har inte studier på det – ännu – och bygger allt på vetenskaplig evidens. Men jag vet att katten används på LSS-boenden med framgång. Jag tror att det är många som skulle må bra utav detta. Det har till och med hört av sig flera privatpersoner som hyrt katten och märkt att det gjort stor skillnad.

Fakta

Fakta

Denna terapikatt (Justo = terapi) är lika stor som en riktig katt, den väger lika mycket och den beter sig i stort sett som en riktig katt. När man stryker den över ryggen kan den jama och spinna. Hur länge den spinner beror på vad katten vill för tillfället. Varierar lite med hur ofta man klappar den. Den är hygienisk genom att skinnet är avtagbart och kan tvättas i 40°C. Den kan användas i hemmet eller på speciella vårdboenden och det avtagbara skinnet gör att själva innerdelen kan användas av flera personer – var och en har sitt personliga skinn.

JustoCat behöver inte matas och den behöver ingen kattlåda. Den sitter så snällt i knäet så länge som man vill. Batteriet räcker i fyra dygn.

Dela artikeln

Journalist

Christoffer Ekmark

Fler artiklar