Weekly News

Professor Elhadi Aburawi, specialist barnkardiologi VÅRD OCH OMSORG

Han viger sitt liv åt hjärtbarn

Varje år föds cirka 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Under de senaste 50 åren har andelen hjärtbarn som räddats till livet ökat från 60 till 97 procent.

Sverige har varit världsledande inom forskningen kring medfödda hjärtfel, vilket var en av anledningarna till att specialisten inom barnkardiologi, professor Elhadi Aburawi tackade ja till en tjänst vid Pediatriken i Lund.

– Jag träffade ett svenskt team av pediatriska hjärtspecialister vid en världskonferens i Toronto i Kanada 2001 och fick frågan om jag skulle vara intresserad av en tjänst i Lund. Min första reaktion var faktiskt att säga nej, bland annat på grund av språket, säger Elhadi Aburawi.

Överläkaren Katarina Hanséus, docent i barnkardiologi, föreslog att han skulle komma till Lund under sex veckor för att helt enkelt titta närmare på verksamheten.

– Jag kunde på nära håll se dels den mycket höga kvaliteten på kardiologen dels hur väl Lund arbetar i sina patientkontakter. Vården fungerar som ett bra stöd för hela familjen vilket är otroligt viktigt inte minst när man arbetar med barn, säger Elhadi Aburawi.

Det blev en hel del samtal med hela familjen innan de kom överens om att flytta till Lund.

Elhadi Aburawi har en lång och internationell bakgrund både som forskare och barnkardiolog.

Han började läsa medicin i Tripoli i Libyen och reste sedan till Dublin på Irland där han under sju år specialiserade sig inom barnkardiologi, innan han återvände till Libyen.

– Jag arbetade i Tripoli under fem år, mellan 1993-1998, med att bygga upp en barnavdelning och även undervisa en ny generation läkare. Till viss del ett lyckat arbete samtidigt som regimen under Khadaffi gjorde det svårt att driva utvecklingen i den takt som hade varit önskvärt.

Elhadi Aburawi valde att resa till Leeds och sedan Newcastle i England för att ytterligare kunna utveckla sin forskning och sitt arbete inom barnkardiologi och där var han tills erbjudandet kom från Lund, där han sedan arbetade som biträdande överläkare på barnkardiologen.

– Under 18 månader, 2002-2003 så var det inget barn som dog i Lund, vilket aldrig hänt någonstans i världen. Det handlade inte om att vi gjorde något särskilt urval, utan det handlade om ett otroligt kunnigt teamwork mellan barnkardiologkirurgerna, läkarna på intensiven och barnkardiologerna genom diskussioner och en mycket detaljerade planering kunde vi avgöra rätt diagnos innan det gjordes något kirurgiskt ingrepp.

Det görs banbrytande insatser inom såväl kirurgi som diagnostik, det vill säga försöken att hitta och bestämma typen av hjärtfel. Och i dag fortsätter forskare att förfina sina diagnostiska metoder, så att de kan hitta hjärtfelen redan i mammans mage.

Ärftlighetens betydelse på medfödda hjärtfel utreds också genom noggranna genetiska analyser.

En stor utmaning för dagens forskning är att hitta snabba och säkra sätt att upptäcka eventuella hjärtfel hos nyfödda. En snabb diagnos ökar chansen för sjukvården att agera innan barnet blir alltför påverkat av sin sjukdom. Vissa typer av medfödda hjärtfel måste man helt enkelt upptäcka i tid, annars riskerar barnet att dö. Det gäller fall där hjärta och blodkärl är så missbildade eller felkopplade att blodomloppet inte kan fungera utan ductus, det vill säga fosterlivets förbindelse mellan stora kroppspulsådern och lungpulsådern. Forskning pågår också när det gäller utvecklingen av de kirurgiska ingrepp som måste göras för att åtgärda medfödda hjärtfel. Trenden är att hjärtkirurgerna lär sig att operera allt mer komplicerade fall med allt bättre resultat, även på lång sikt.

– Även om vi har kommit en bra bit på väg finns det fortfarande områden där vi letar efter svar. Barns hjärtsjukdomar kan vara mycket komplexa, men forskningen gör kontinuerligt framsteg, säger Elhadi Aburawi.

Dela artikeln

Journalist

Jenny Nirfalk

Fler artiklar