Weekly News

Clara Hellner Gumpert E-HÄLSA

eHälsa kan bidra till bättre behandling av psykisk ohälsa bland barn och unga

Allt fler barn och ungdomar i Sverige mår psykiskt dåligt. En oroande utveckling som också återfinns i många andra länder. Nya metoder, bland annat olika eHälsolösningar, kan göra att fler snabbare får hjälp att tillfriskna eller övervinna sina symptom.

"Tanken är att ungdomar som mår dåligt ska få hjälp via nätet."

Det finns många teorier om varför allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt i dag jämfört med hur det var för bara 30-40 år sedan, men ingen enskild teori räcker som förklaring.
- Vi vet inte säkert om det är en reell ökning eller om det är så att vi har blivit bättre på att identifiera de som mår dåligt, säger Clara Hellner Gumpert som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet.

- En förklaring kan vara att vi har blivit bättre på att prata om det som tidigare var tabu. Vi inom vården har också blivit bättre på att diagnostisera. Samtidigt kan medvetandet, både inom familjer och i skola och samhället i stort, ha ökat så att man är mer observant.

- Bråkiga barn är inte bråkiga bara för att det är roligt.

Den negativa utvecklingen är inte unik för Sverige. I de flesta västländer kan man se samma mönster liksom i länder, till exempel i Asien, som har haft en snabb ekonomiskt utveckling.
- Vi har på många sätt fått ett samhälle med ett tuffare klimat och då blir det svårt för alla att hänga med, att klara pressen på att man ska lyckas både i skolan och i kamratgänget, och att senare i livet även göra karriär, fortsätter Clara Hellner Gumpert.

- Inom vuxenpsykiatrin ökar också ohälsan mest i åldrarna 20-35 år.

Uttrycken som den psykiska ohälsan kan ta sig varierar. Det handlar om allt från oro och ångest till svåra depressioner och som värsta konsekvens självmord.
- I åldrarna åtta till tolv år är det pojkarna som sticker ut med utmärkande tecken som utåtagerande och avsaknad av impulskontroll. I tonåren är det i stället flickorna som är överrepresenterade och då framför allt med symptom som ångest och depression.

- Ju tidigare man kan fånga upp dessa och inleda behandling desto bättre är det givetvis. Här spelar både föräldrar och skola en viktig uppgift, framhåller Clara Hellner Gumpert.

Barn- och ungdomspsykiatrin brottas liksom annan sjukvård med resurser som inte vill räcka till. Trycket på klinikerna är stort.
- Vi måste bli bättre på att arbeta effektivare och på vissa håll behövs resursförstärkningar, säger Clara Hellner Gumpert. Ett annat problem är att det i dag råder allvarlig brist på såväl specialistutbildade läkare som sjuksköterskor.

Samtidigt menar hon att det finns saker som blivit bättre.
- Framför allt gör skolhälsovården ett bra arbete och tar ett stort ansvar för att fånga upp elever som på ett eller annat sätt mår dåligt. Många skolor arbetar dessutom preventivt med vad man kan kalla livskunskap som en del av undervisningen.

Positivt menar Clara Hellner Gumpert också att det är, att primärvården fått ett större ansvar för psykisk ohälsa, även bland yngre.
- På så sätt kan man snabbare fånga upp och erbjuda behandling, exempelvis genom samtal med psykolog, samtidigt som mer komplicerade fall kan remitteras vidare till barn- och ungdomspsykiatrin, säger hon.

Själv arbetar Clara Hellner Gumpert med ett projekt som utgår från eHälsa.
- Tanken är att ungdomar som mår dåligt ska få hjälp via nätet. För de flesta är det en miljö där man känner sig hemma samtidigt som det ökar tillgängligheten när man kan vara uppkopplad när som helst och var som helst.

- Den som deltar i behandlingen får både information men också övningar och tester som gör att man bättre kan förstå varför man mår som man mår och hur man kan kontrollera exempelvis sin rädsla eller ångest. 

Parallellt kan man också få stöd av en terapeut som finns till hands online om man behöver hjälp eller känner att man vill prata.
- Liknande eHälolösningar inom vuxenpsykiatrin har visat sig fungera bra, och därför tror vi mycket på det här även när det gäller barn- och ungdomar, avslutar Clara Hellner Gumpert. 


Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar