Weekly News

Digitalisering och automation – framtidens läkemedelsförsörjning

Dagens digitala framsteg är en självklarhet i samhället, men sjukvården har hittills inte dragit nytta av dessa landvinningar fullt ut. På Akademiska sjukhuset pågår nu initiativ för att ändra på det.

"Sjukvården skulle behöva utnyttja de digitala hjälpmedel som finns mer effektivt. "

Digitaliseringen inom sjukvården började med patientjournalerna en gång i tiden. Därefter har sjukvården inte lyckats upprätthålla den hastighet med vilken resten av samhället har anammat de digitala lösningar som kommit ut på marknaden.
– Sjukvården skulle behöva utnyttja de digitala hjälpmedel som finns mer effektivt. Det är det som saknas för att ge sjukhuset en skjuts, säger Hans-Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Hans-Olov Hellström påpekar att problemet med kommunikationstekniken är att medan andra delar av samhället samlat upp och dragit nytta av detta på ett bättre och mer integrerat sätt, har sjukvården i stället infört stuprörssystem, digitala system som inte pratar med varandra. Ibland har medarbetare blivit frustrerade på den digitala eftersattheten inom sjukvården och själva utvecklat egna system som spridits internt, vilket är varje IT-integratörs mardröm.
– Man måste vara mer systematisk än så och ha en strategi för detta inom sjukvården. På Akademiska Sjukhuset har vi nu lagt upp en plan för att bättre försöka dra nytta av de tekniska landvinningarna, för det har hittills inte varit vår hemmaplan, säger Hans-Olov.

Flera projekt har startats, förstudier är genomförda och snart är utvärderingen klar. Man har frågat personalen och patienterna vad de behöver i stället för att utgå från en färdig teknisk lösning.
– Användarnas önskemål har varit vägledande. När vi tar fram stödsystem för kärnverksamheten måste dessa frigöra tid för personalen och stötta dem i deras arbete, menar han.

Ett av de fem projekten har fokus på vårdflöden. Ett utbyggt flödessystem ger en tydlig realtidsbild av lediga vårdplatser och operationssalar och kan användas på exempelvis akutmottagningen där man direkt kan skicka patienten till en ledig sal. Scanning är ett annat projekt som man, enligt Hans Sjöberg på Läkemedelsavdelningen på Akademiska Sjukhuset, hoppas ska förbättra kvalitetssäkringen vid medicinering.
– Vårdpersonalen scannar streckkoden på medicinen, på patientens armband, samt på sig själv som medicingivare, och allt laddas upp direkt i journalen.

Ankomstregistrering och inomhusnavigering är temat för ett annat projekt. Tanken är att man som patient knappar in att man har ankommit till sjukhuset, sedan kan man med hjälp av Akademiska sjukhusets applikation navigera till rätt mottagning. Är läkaren sen meddelas man via appen och kan då få tips på var man kan gå och fika så länge. Positionering är ett annat område som personalen ville ha digitaliserat.
– Vi trodde att det främst var utrustning som skulle positioneras, men det visade sig att personalen även ville kunna positionera sig själva, då mycket tid går åt till att få tag på varandra runt om på sjukhuset, säger Hans-Olov.

Det femte systemet är ett patientkallelsesystem, den digitala ersättaren till att ringa på klockan om man är inlagd.
– Med hjälp av en pekskärm kan patienten skriva vad hen vill ha hjälp med, ifall man vill ha vatten, har ont, och så vidare. Beroende på vad patienten önskar hjälp med så går signalen till rätt personalkategori direkt, rör det sig om till exempel smärtlindring så får ansvarig sjuksköterska signalen i sin handenhet. Man kan även lägga in en plan för dagen, när patienten ska skrivas ut och även erbjuda underhållning som film, böcker, musik och serier.

Till hösten ska man utvärdera vilka projekt som kan dras igång först.
– Det är viktigt att vi då har övergripande strategier på plats som säkerställer att allt blir integrerat, för att inte bygga fler stuprörssystem, påpekar Hans-Olov.

Tanken är att flera av de utvärderade systemen ska kunna användas ihop med läkemedelsroboten som Akademiska Sjukhuset planerar att köpa in.
– Vi planerar en omfattande förändring av läkemedelsförsörjningsprocessen där vi går över till ”unit dose”. Varje dos märks med information i form av läkemedelsnamn, styrka, utgångsdatum, serienummer och batchidentitet, förklarar Hans.

Processen går till så att läkaren gör en ordination i journalen, och efter kontroll av farmaceut görs beställningen i systemet. Roboten förpackar dosen och märker upp den till patienten, samt skickar den till avdelningen. På avdelningen kollar man att patienten är rätt person genom att scanna armbandet, sköterskan identifierar sig genom att scanna sig och läkemedlen som ska administreras scannas och kontrolleras automatiskt mot ordinationen.
– Detta förfarande ger full spårbarhet, man följer läkemedlet från när det kommer in på sjukhuset tills det sväljs av patienten. Med dessa system vet man vilken batch läkemedlet kommer ifrån och ifall patienten blir dålig av medicineringen kan man analysera just den batchen. Ännu viktigare blir kopplingen läkemedel-patient när vi pratar om mer avancerade biologiska läkemedel som monokronala antikroppar med flera, och blodderiverade läkemedel. Processen kommer dessutom att leda till färre läkemedelskassationer, vilket är både miljösmart och ekonomiskt. Läkemedel är en av sjukvårdens största kostnadsposter så kan man minska svinnet och använda pengarna till bättre saker är det ett plus, menar både Hans och Hans-Olov.

Målet med digitalisering och automatiseringen är att minimera felkällor, en säkrare läkemedelsdelning, ökad patientsäkerhet, förbättrad patientservice samt minskad stress och bättre arbetsmiljö för personalen. - Nu när vi tar det här initiativet måste vi se till att man bygger ett digitalt sjukhus och inte ett sjukhus med en massa separata digitala system, avslutar Hans-Olov.

Dela artikeln

Journalist

Anna Bjärenäs

Fler artiklar