Weekly News

Effektivare prehospital akutvård med eHälsa – fullskaliga simuleringar skall påvisa nyttan

Varje år drabbas cirka 25 000 personer i Sverige av stroke och det är den mest kostsamma somatiska sjukdomen för vården. Vid akut stroke är tidiga och korrekta beslut oerhört viktiga för behandlingsresultatet och ambulanspersonalens möjligheter att tillsammans med annan vårdpersonal fatta dessa är avgörande. Hälso- och sjukvårdens pågående digitalisering erbjuder här stora möjligheter, bland annat för att koppla ihop olika IT-system för bättre informationsutbyte mellan aktörer och system och därmed få en effektivare vårdkedja för strokepatienter. För första gången har fullskaliga simuleringar av en komplett ICT-stödd akut prehospital strokevårdkedja genomförts i projektet PrehospIT-Stroke, vilket har visat att ICT inom strokevården gör det möjligt att få en bättre vårdkedja. Stroke är viktigt!

"Resultaten skall vara tillgängliga för alla aktörer eftersom vi vill skapa bättre förutsättningar för effektivare användning av ICT inom den prehospitala sjukvården."

Under två veckors tid i slutet av oktober genomfördes för första gången de fullskaliga simuleringarna i projektet PrehospIT-Stroke. Team från olika ambulansorganisationer fick då testa att använda mobilt ICT-stöd samt möjlighet till expertkonsultation under hela förloppet. Alla moment i försöken registrerades bland annat med video. Projektet vill på ett helt nytt sätt påvisa nyttan med samverkande ICT-lösningar, men försöken ger också en möjlighet att studera påverkan på arbetsprocesser samt samspelet med patienten och andra aktörer i vårdkedjan. Resultaten kommer att göras tillgängliga för hela branschen.

Det nationella projektet PrehospIT-Stroke leds av Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park i Göteborg – en öppen arena för samverkan runt prehospital ICT/eHälsa med syfte att öka användandet av ICT till nytta för patient och sjukvård. Projektet är finansierat av Vinnova samt 21 medverkande parter från sjukvård, näringsliv och akademi i Sverige. Simuleringsförsöken är det sista steget i PrehospIT-stroke där man utarbetat en rekommendation för nationell harmonisering av semantisk och teknisk interoperabilitet baserad på etablerade standards och arbetsmetoder (NEMSIS, Snomed CT, HL7, EHI, etcetera). Försöken genomfördes på ambulansstationen vid Skaraborgs sjukhus där man i samarbete med Högskolorna i Skövde och Borås utarbetat metoder för fullskaliga simuleringar. 

Den simulerade situationen utgår från en fiktiv region eller landsting som har möjligheter till såväl trombolys som trombektomibehandling men även expertkonsultation på distans. Patienten utgjordes av en avancerad simuleringsdocka som kan fjärrstyras att agera på önskat sätt. Elva ambulansbesättningar medverkade i försöken.



Professor of practice, Bengt Arne Sjöqvist, Chalmers, som är projektledare och Programansvarig på Prehospital ICT Arena på Lindholmen Science Park, berättar vilka fördelar simuleringar har jämfört med försök i en verklig vårdmiljö med patienter:
– Frågor runt patientsäkerhet, etik, vårdpåverkan etcetera hanteras enkelt och försök kan genomföras på kortare tid och till lägre kostnad. Möjligheter till analys och uppföljning, inklusive filmning, är också bättre och eventuellt efterföljande tester i verklig miljö kan utformas med större precision.

– Detta är pionjärarbete, där resultaten skall vara tillgängliga för alla aktörer eftersom vi vill skapa bättre förutsättningar för effektivare användning av ICT inom den prehospitala sjukvården. Bättre ICT-lösningar bidrar till snabbare processer och rätt vårdbeslut för den enskilde patienten. Stroke är då ett bra och viktigt exempel där snabb och rätt behandling är lika viktig som vid en akut hjärtinfarkt, säger Bengt Arne Sjöqvist.

Anledningen till att den akuta prehospitala strokekedjan valdes som första tillämpning är att cirka 25 000 personer per år drabbas i Sverige och det leder till både betydande samhällskostnader och personligt lidande.

Magnus Andersson Hagiwara, Universitetslektor vid Högskolan i Borås och ambulanssjuksköterska, har haft huvudansvar för försöksupplägget. Han har varit på plats under simuleringarna och ser många fördelar med projektet.
– Detta är ett fantastiskt sätt att utveckla och testa ICT-stöd och de simuleringar som vi nu genomfört ger oss ovärderlig information att gå vidare med. Detta handlar mycket om ökad patientsäkerhet, som jag även tidigare har forskat mycket kring.

Jonas Åsberg, Utbildningsledare vid Stödenheten, Ambulanssjukvården Skaraborgs sjukhus, har följt ambulansteamen och säger:
– I simuleringsmiljön kan ambulansteamen prova och använda tekniken i olika situationer. Projektet ger oss helt enkelt möjligheter att utveckla det vi tror på och vi kan ta metodiken till nya nivåer.

I ett längre perspektiv skall PrehospIT bidra till bättre ICT-stöd i alla prehospitala vårdprocesser såväl som i uppföljning, verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring på både lokal och nationell nivå.
I simuleringarna samverkade IT-lösningar från följande parter:
Ortivus AB, Saab, Cerner, InterSystems och Lindholmen Science Park


Bakgrundsfakta: 

Hälso- och sjukvården är inne i en digitaliseringsprocess som påverkar alla dess delar och verksamheter. En viktig komponent i detta är att alla inblandade ICT (informations- och kommunikationsteknik) -system kan kommunicera och förstå varandra – att det finns en semantisk och teknisk interoperabilitet. Att lösa detta kan synas enkelt, men avsevärda resurser har satsats regionalt, nationellt och internationellt på denna utmaning som ännu inte fått sin lösning och praktiska tillämpning mer än i begränsad omfattning. Projektet PrehospIT-stroke adresserar denna problematik inom det prehospitala området med stroke som första tillämpningsfall, och med ambitionen att lämna en rekommendation och därmed peka ut en färdriktning.

Varje år drabbas cirka 25 000 personer i Sverige av stroke. Det är den kostsammaste somatiska sjukdomen i Sverige eftersom den leder till fler vårddagar på sjukhus och sjukhem än någon annan kroppslig sjukdom. Årskostnaden har beräknats till i storleksordningen 19 miljarder kronor. 

Sjukdomen drabbar i huvudsak äldre personer, över 70 år, men även betydligt yngre. Studier har visat att cirka 20 procent avlider och att 30 procent blir funktionellt beroende, vilket innebär att de behöver hjälp av någon annan person för basala saker som att gå på toaletten och liknande, alternativt att de behöver vårdas i särskilt boende. I storleksordningen 50 procent bedöms som ”funktionellt oberoende” men dessa kan ha olika grader av neurologiska funktionsstörningar. 

Vid en akut stroke är tiden till adekvat behandling oerhört viktig och avgörande för utfallet. Beroende på typ och storlek av stroke samt avstånd till behandlande sjukhus är olika behandlingsalternativ aktuella i det akuta skedet (<6 timmar): trombolys, trombektomi eller neurokirurgi, där de två senare enbart utförs på universitetssjukhus.

När trombektomier nu introduceras ökar kravet på kvalitén av den prehospitala bedömningen av stroke. Det är inte längre så att ambulansen ska köra direkt till närmaste trombolyssjukhus, utan det ska göras en bedömning om patienten ska direkt till sjukhus för trombektomi eller passera ett trombolyssjukhus på vägen. För att kunna fatta dessa avgörande beslut med hög precision är ICT-lösningar som de som nu kan demonstreras inom PrehospIT projektet oerhört viktiga.


Fakta

Läs mer på: 

Kontaktuppgifter:

Bengt Arne Sjöqvist
Email: bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se
Telefon: +46 (0)31 772 18 00 +46 (0)70 787 77 97
Linkedin

Ph.D., Professor of Practice (Healthcare Informatics)
Department of Signals and Systems (BioMedical Signals & Systems)
Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden
Manager Prehospital ICT Arena
Lindholmen Science Park, Gothenburg, Sweden

Dela artikeln

Journalist

Johanna Sjöberg

Fler artiklar